april 28, 2012

Countdown



Nu är det bara några veckor kvar tills bröllopsdagen är här. Planen börjar bli verklig och detaljerna lägger sig på plats. Mitt i allt planerande o fixande glömde jag en sak som slog mig igår. Jag ska gifta mig. Jag ska bli hans fru. Vi ska lova varann saker jag inte vill lova någon annan, nånsin. Det är stört. Det är stort. Det är overkligt och samtidigt finns inget verkligare.


Vad du än gör med mig nu
och vad du än försöker säga nu
så får du mig ändå
Om du trollar bort mig långt från dig
och lurar hem mig med dina sämsta tricks
så får du mig ändå
tror du att du har tröttnat på mig
ring mig sen och ångra dig igen
så får du mig ändå
för vad du än försöker säga nu
så får du mig ändå
blås upp mig och stick hål på mig
blås upp och stick hål på mig igen
så får du mig ändå
För vad du än gör med mig nu
och vad du än försöker säga nu
så får du mig ändå


Bilden kommer från www.candyforbfast.com. Texten kommer från Emil Jensens låt Så får du mig ändå.

april 26, 2012

Funderingar på att byta ut mannen


Leila Lindholm. Vilken kvinna! Hon bakar och förklarar och strålar som ingen annan!
Jag erkänner, jag har en crush på henne. Jag bakar inte mycket alls, är för lat, men sitter hypnotiserad när hon dyker upp på TV, hon får allt att se ljuvligt ut! Var inne på hennes sida idag, www.leila.se. Självklart är den minst lika snygg som hon, nästan så jag inte står ut med allt det fina.
Jag säger då det, hade hon haft en majestätisk mustasch skulle min man kunnat känna sig hotad, på riktigt.


Åh, Leila!

april 24, 2012

Hemmet i närbilder

Jag skulle kalla mitt hem fulsnyggt. Det menar jag på ett positivt sätt. Varken jag eller sambon har någon önskan att följa en särskild stil så det blir lite olika, man man säga. Vi hyr huset och kan inte tapetsera eller måla om vårt slitna hus, så för att kompensera fyller vi huset med detaljer som gör oss glada. Projektmänniskor som vi är så tar vi en sak i taget, ett rum i taget och en stil i taget. Mycket av det som finns är en lösning av något slag.

 Fotoväggen med en blandning av kändisar, vänner och okändisar. Den är från början en lösning på skitstor-reva-i-tapeten-men-inte-råd-att-fixa-dilemmat. Jag älskar porträtt och tapetserar gärna med ansikten av alla slag. Väggen fungerar även som lördagsnöje. Flera lekar som "gissa vilken person jag tänker på" sysselsätter familjen här.


 En liten namnlös gubbe tittar ut från sin ram.


 Fläkten jag hatat så länge(men tacksamt satt igång heta sommardagar) har jag nu börjat gilla. Jag känner mig lite som någon i Dallas under den.


 Uppstoppade fjärilar. Makabert och vackert. Mest makabert och spännande kanske.


Familjeporträtt nr 1. Denna ramades in efter att Arvid helt på eget bevåg ritat av familjen, med mig i den. Bakgrunden till min lycka hittar du HÄR.


Spegeln som alltid talar sanning.


 Om vi har ett tema hemma är det mustascher. Det är lite av ett familjetema och dyker upp här och var.


 Denna söta löpare med dansande finfolk hittade jag på Röda Korsets secondhand. Nu hänger den som en glad köksgardin.


 Gasmask som hänger på väggen i köket. Ingen aning varför.


 Orvar välkomnar gästerna upp för trappen. Vi är lite osäkra på vad för sort han är. Men han är älskad för sin personlighet och inte för sin ras. Jag fick han när jag jobbade i secondhandbutik. Där låg han länge ute på lagret och var olycklig. Eftersom man inte får sälja uppstoppade djur tog jag till slut med honom hem. Han är lycklig nu.


 En älgskalle ligger lite här o var, den flyttas ofta,. Tror den hittade i skogen. Vi vet inte riktigt vad vi ska göra av den här än så den får ligga på ett bord till nåt bättre dyker upp.


 Ja, det är lite djurdelar i vårt hem. Man kan säga att min kära man samlar på sig det mesta och gör nytt. Greger trivs bäst på väggen, men kan ha svårt att inte gräva hål när han blir stressad. Det är lite jobbigt men oftast är han lugn.


 I sovrummet finns Elvis, smyckesdjuret och långnäsan på sin tron av Tusen och en natt. Det händer att jag läser ur dessa för Elvis, men han blir generad och tyst när det blir för "amoröst" så det händer inte så ofta. Man vill ju att han ska trivas!


 Den blyga dromedaren är ny(därav blygheten). Henne fick jag bara för ett par veckor sen av en Emilia som varit ute och rest. Hon(dromedaren) är trots sin blyghet bra på att hålla hemligheter. Vad för hemlighet som får plats vet jag inte än. Förslag?



 Prickigt hittar man här och var. Prickigt funkar alltid, så är det bara!


 En ritvägg att gå loss på. Sjukt bra idé, om jag får säga det själv! Ritpapper på rulle, när man tröttnar och vill skapa nytt är det bara att riva ner och sätta upp nytt. Hur bra som helst när man har dåliga tapeter som ändå ska bort sen.


 
Sist men inte minst ska man veta att det dräller hundar hos oss. Man riskerar att snubbla på en eller somna under en när man minst anar det. Om man inte skulle göra något av detta kommer det säkerligen en hund och undrar varför du slösar tid med kameran istället för att göra något vettigt som att klappa en hund på magen?
Då lägger man ner sin kamera och gör som hunden säger.
God natt!

När skärmen kommer fram ryker vettet...

Läste dagens inlägg av UnderbaraClara om sk bloggtjejers "överkänslighet". Det är nåt som händer när skärmen åker fram. Personer som aldrig behandlat andra respektlöst, skriver kränkande saker utan att ens reflektera över sitt sätt. Visst är det märkligt. Lite som när man var kär i skolan och skrev en hemlig lapp till den man gillade. Anonymt vågade man säga det man inte vågade annars. Lite gulligt var det ju då. Nu är det inget gulligt eller fint i just anonyma hatiska kommentarer, och inget fint i att hoppa på någon annan i skydd av sin skärm. Men det är samma princip, man vågar mer bakom skärmen. Man känner sig större, mäktigare. Det är synd, för samtidigt som man känner sig större och mäktigare så missar man oftast att se den andra personen, den man sårar och behandlar illa. O det är ju synd. Även om det är mest synd om mobbaren bakom skärmen, som med sin osäkerhet förstör för andra och inte tillåter sig växa som människa.

 

april 18, 2012

Tji fick du!

Nu är det både vår och vinter hos oss. När våren börjar stadga sig och känner sig lite kaxig, då kommer snön och kastar sig tungt på krokusarna. Mest för att visa att den fortfarande kan.
Själv bryr jag mig inte så mycket. Jag åker ner till Skåne idag, där är det ju nästan sommar. När jag kommer hem igen på söndag är snön borta och våren regerar igen. Ja, så säger vi!

april 02, 2012

Segproppar är vi allihopa

Såna här dagar har jag haft gott om på sistone. Dagar som går, och där sitter jag och stirrar...för trött för att lägga mig och för trött för att hitta på något. Idag är ännu en sån dag. Seg som den segaste kolan, och hundarna hjälper inte till alls, de sitter och stirrar de med, eller lägger sig och sover i solen.
Vårpepp och energi, kom nu då!