april 28, 2012

Countdown



Nu är det bara några veckor kvar tills bröllopsdagen är här. Planen börjar bli verklig och detaljerna lägger sig på plats. Mitt i allt planerande o fixande glömde jag en sak som slog mig igår. Jag ska gifta mig. Jag ska bli hans fru. Vi ska lova varann saker jag inte vill lova någon annan, nånsin. Det är stört. Det är stort. Det är overkligt och samtidigt finns inget verkligare.


Vad du än gör med mig nu
och vad du än försöker säga nu
så får du mig ändå
Om du trollar bort mig långt från dig
och lurar hem mig med dina sämsta tricks
så får du mig ändå
tror du att du har tröttnat på mig
ring mig sen och ångra dig igen
så får du mig ändå
för vad du än försöker säga nu
så får du mig ändå
blås upp mig och stick hål på mig
blås upp och stick hål på mig igen
så får du mig ändå
För vad du än gör med mig nu
och vad du än försöker säga nu
så får du mig ändå


Bilden kommer från www.candyforbfast.com. Texten kommer från Emil Jensens låt Så får du mig ändå.

april 26, 2012

Funderingar på att byta ut mannen


Leila Lindholm. Vilken kvinna! Hon bakar och förklarar och strålar som ingen annan!
Jag erkänner, jag har en crush på henne. Jag bakar inte mycket alls, är för lat, men sitter hypnotiserad när hon dyker upp på TV, hon får allt att se ljuvligt ut! Var inne på hennes sida idag, www.leila.se. Självklart är den minst lika snygg som hon, nästan så jag inte står ut med allt det fina.
Jag säger då det, hade hon haft en majestätisk mustasch skulle min man kunnat känna sig hotad, på riktigt.


Åh, Leila!

april 24, 2012

Hemmet i närbilder

Jag skulle kalla mitt hem fulsnyggt. Det menar jag på ett positivt sätt. Varken jag eller sambon har någon önskan att följa en särskild stil så det blir lite olika, man man säga. Vi hyr huset och kan inte tapetsera eller måla om vårt slitna hus, så för att kompensera fyller vi huset med detaljer som gör oss glada. Projektmänniskor som vi är så tar vi en sak i taget, ett rum i taget och en stil i taget. Mycket av det som finns är en lösning av något slag.

 Fotoväggen med en blandning av kändisar, vänner och okändisar. Den är från början en lösning på skitstor-reva-i-tapeten-men-inte-råd-att-fixa-dilemmat. Jag älskar porträtt och tapetserar gärna med ansikten av alla slag. Väggen fungerar även som lördagsnöje. Flera lekar som "gissa vilken person jag tänker på" sysselsätter familjen här.


 En liten namnlös gubbe tittar ut från sin ram.


 Fläkten jag hatat så länge(men tacksamt satt igång heta sommardagar) har jag nu börjat gilla. Jag känner mig lite som någon i Dallas under den.


 Uppstoppade fjärilar. Makabert och vackert. Mest makabert och spännande kanske.


Familjeporträtt nr 1. Denna ramades in efter att Arvid helt på eget bevåg ritat av familjen, med mig i den. Bakgrunden till min lycka hittar du HÄR.


Spegeln som alltid talar sanning.


 Om vi har ett tema hemma är det mustascher. Det är lite av ett familjetema och dyker upp här och var.


 Denna söta löpare med dansande finfolk hittade jag på Röda Korsets secondhand. Nu hänger den som en glad köksgardin.


 Gasmask som hänger på väggen i köket. Ingen aning varför.


 Orvar välkomnar gästerna upp för trappen. Vi är lite osäkra på vad för sort han är. Men han är älskad för sin personlighet och inte för sin ras. Jag fick han när jag jobbade i secondhandbutik. Där låg han länge ute på lagret och var olycklig. Eftersom man inte får sälja uppstoppade djur tog jag till slut med honom hem. Han är lycklig nu.


 En älgskalle ligger lite här o var, den flyttas ofta,. Tror den hittade i skogen. Vi vet inte riktigt vad vi ska göra av den här än så den får ligga på ett bord till nåt bättre dyker upp.


 Ja, det är lite djurdelar i vårt hem. Man kan säga att min kära man samlar på sig det mesta och gör nytt. Greger trivs bäst på väggen, men kan ha svårt att inte gräva hål när han blir stressad. Det är lite jobbigt men oftast är han lugn.


 I sovrummet finns Elvis, smyckesdjuret och långnäsan på sin tron av Tusen och en natt. Det händer att jag läser ur dessa för Elvis, men han blir generad och tyst när det blir för "amoröst" så det händer inte så ofta. Man vill ju att han ska trivas!


 Den blyga dromedaren är ny(därav blygheten). Henne fick jag bara för ett par veckor sen av en Emilia som varit ute och rest. Hon(dromedaren) är trots sin blyghet bra på att hålla hemligheter. Vad för hemlighet som får plats vet jag inte än. Förslag?



 Prickigt hittar man här och var. Prickigt funkar alltid, så är det bara!


 En ritvägg att gå loss på. Sjukt bra idé, om jag får säga det själv! Ritpapper på rulle, när man tröttnar och vill skapa nytt är det bara att riva ner och sätta upp nytt. Hur bra som helst när man har dåliga tapeter som ändå ska bort sen.


 
Sist men inte minst ska man veta att det dräller hundar hos oss. Man riskerar att snubbla på en eller somna under en när man minst anar det. Om man inte skulle göra något av detta kommer det säkerligen en hund och undrar varför du slösar tid med kameran istället för att göra något vettigt som att klappa en hund på magen?
Då lägger man ner sin kamera och gör som hunden säger.
God natt!

När skärmen kommer fram ryker vettet...

Läste dagens inlägg av UnderbaraClara om sk bloggtjejers "överkänslighet". Det är nåt som händer när skärmen åker fram. Personer som aldrig behandlat andra respektlöst, skriver kränkande saker utan att ens reflektera över sitt sätt. Visst är det märkligt. Lite som när man var kär i skolan och skrev en hemlig lapp till den man gillade. Anonymt vågade man säga det man inte vågade annars. Lite gulligt var det ju då. Nu är det inget gulligt eller fint i just anonyma hatiska kommentarer, och inget fint i att hoppa på någon annan i skydd av sin skärm. Men det är samma princip, man vågar mer bakom skärmen. Man känner sig större, mäktigare. Det är synd, för samtidigt som man känner sig större och mäktigare så missar man oftast att se den andra personen, den man sårar och behandlar illa. O det är ju synd. Även om det är mest synd om mobbaren bakom skärmen, som med sin osäkerhet förstör för andra och inte tillåter sig växa som människa.

 

april 18, 2012

Tji fick du!

Nu är det både vår och vinter hos oss. När våren börjar stadga sig och känner sig lite kaxig, då kommer snön och kastar sig tungt på krokusarna. Mest för att visa att den fortfarande kan.
Själv bryr jag mig inte så mycket. Jag åker ner till Skåne idag, där är det ju nästan sommar. När jag kommer hem igen på söndag är snön borta och våren regerar igen. Ja, så säger vi!

april 02, 2012

Segproppar är vi allihopa

Såna här dagar har jag haft gott om på sistone. Dagar som går, och där sitter jag och stirrar...för trött för att lägga mig och för trött för att hitta på något. Idag är ännu en sån dag. Seg som den segaste kolan, och hundarna hjälper inte till alls, de sitter och stirrar de med, eller lägger sig och sover i solen.
Vårpepp och energi, kom nu då!


mars 27, 2012

Internetkärlek

När det gäller bloggar så är jag en vanemänniska. Jag letar nya bloggar ofta, men det är ett fåtal jag kollar av praktiskt taget varje dag. Då jag tycker så mycket om dessa är det väl lika bra jag berättar om dem. Sex starka och inspirerande kvinnor(och en man smög sig visst med), som alltid får mig att tänka ett varv till. Jag märker att jag lätt fastnar för kreativa personer. Klicka på bilden för att komma till bloggen.


 Anna ritar inte bara, hon skapar nåt nytt vad hon än gör. Man får känslan att hon sprutar ur sig ny konst var hon än drar fram, och det märks även på hur hon klär sig, alltid genomtänkt och snyggt. Sen har hon köpt ett fantastiskt hus som hon inreder nu, och eftersom det ser ut som mitt drömhus, så är alla inlägg om huset extra intressanta just nu.


Annika är otroligt begåvad, har en skön stil i både uttryck och utseende. Hon skriver på ett ödmjukt och inspirerande sätt, och engagerar sig i viktiga frågor, vilket inspirerar. Svår att inte tycka om, helt enkelt!


Clara behöver knappast någon presentation. Kreativ och konstnärlig affärskvinna som inte backar svåra frågor. Sen bor hon ju på landet precis så där som jag vill göra... Hennes foton var det som fick mig att fastna för längesen.


 Natashja är kvinnan som provocerar många. Jag ser henne som en mamma som gör vad hon kan för att hennes barn ska få leva i ett vettigt samhälle. Hon inspirerar i hur hon konfronterar orättvisor på ett intelligent sätt. Hon får mig att tänka till om var jag står i viktiga frågor. Sen är hon väldigt inspirerande i sin sköna distans till sig själv och sitt utseende.


Karin behöver nog inte heller presenteras, med tanke på mitt tjat om henne. Hon balanserar galenskap, värme, kreativitet och hög intelligens med bravur! Hon är naturligt rolig men backar inte för svåra frågor. Sen har hon en pojkvän som är grym fotograf, så det är alltid snygga bilder på bloggen.


Viktoria är den enda i högen jag har privilegiet att känna personligen och få kalla min vän. Men det är inte därför hon kollas upp dagligen. Man vet nämligen aldrig vad hon ska lägga upp. Praktiskt taget varje gång jag går in och kollar blir jag berörd. Hon skapar med hjärtat. Jag skulle vilja att hon bodde hos mig minst en månad, och målade, ritade, pysslade i varje hörn av mitt hem! Då skulle mitt hem vara det mest levande nån sett! Hon har även gift med en konstnär som är grym som få, kolla in Simon HÄR.


Självklart har jag flera bloggar jag läser, dessa dyker upp på min lista längst ner till höger. Men dessa är de jag alltid kollar upp.

Seså, iväg med er, klicka på!

mars 26, 2012

Varning för räven!

Du vet när man tänkt göra en massa viktiga/tråkiga saker, som att städa och rensa avlopp, men råkar titta in i dessa ögon och så går hela dagen och man missar allt det där viktiga? Sjukt störigt!



Ja, jag hade faktiskt tänkt städa, men så dök räven upp, med sin hypnosblick, och tvingade mig att stanna i soffan hela dagen. Klaga inte på mig, ta det med räven!

mars 25, 2012

När den är som finast


I somras, på midsommarafton, förlovade vi oss. Vi gick iväg till vår utkiksplats i skogen, och där, på en filt, skålade vi med skumpa och åt något som skulle föreställa jordgubbar doppade i choklad(då jag tagit fel choklad, och köpt en med nötter i  såg det mest ut som bajsklumpar). Vi läste var sitt kärleksbrev för varann, och bestämde oss att nu var det vi för alltid. Sen kom myrorna, som hört att det var fest, och det missunsamma regnet, så vi gick hem, kära och nöjda.

Våren är kärlekens tid, säger dom. Jag tror mer att sommaren är det. Våren handlar om hets att hitta rätt partner och bygga bo bland djuren, sorg över att vara singel när "alla andra" har nån bland människor,  och vårtrötthet hos barnfamiljerna. Inte mycket romantik där. Sommaren däremot handlar om kärlek. Då syns gulliga djurungar överallt, blommorna blommar för fullt och lugnet infinner sig.

Hos oss är det vår. Vi planerar bröllop, och det är inte mycket fint i planerandet, ingen romantik i checklistor som checkas av, och undran om allt hinner fixas i tid. Mest längtar jag till själva dagen, och kanske ännu mer till dagen efter, då vi är hur gifta som helst, lyckliga, trötta, och lediga. Då är alla måsten över, och sommaren kan börja! För det är ju äktenskapet, och inte bröllopet som är grejen. Den där vardagen med spontana brottningsmatcher i vardagsrummet(jag börjar bli riktigt bra nu), skogspromenader, storstädning tillsammans och sagoläsning i soffan, som är grejen. Den trista vardagen som är full av guldkorn är mitt bästa! 
Varför bröllop då? Jo, för då får jag samla mina närmaste och framför dem lova den bästa mannen att vara hans, även när stormen går, och höra han säga samma sak. Detta med deras stöd, för utan sina närmaste klarar man inget. Sen äter vi sjuka mängder fantastisk mat och dansar tills vi stupar! Åh, vad jag längtar!

Så, för att peppa oss som planerar, djuren som bygger bo, och dig som behöver lite vårpepp, har jag i sann bröllopsanda satt ihop en kärlekslista, med mina bästa sånger om kärlek när den är som finast (klicka på den röda texten). Alla dessa vill jag höra, och sjunga på mitt bröllop!

Har du någon favoritlåt om kärlek?

mars 19, 2012

Dagens besöksdjur


Idag kom dessa förbi oss, tidigt tidigt. Dom hänger här i krokarna titt som tätt nuförtiden. Man undrar vad dom är ute efter? Nåt kaffe ville de inte ha iallafall.

mars 14, 2012

Snippipedia

En kunskapsstörstande människan har gjort en googlesökning och hamnat här hos mig. Jag känner mig som en uppslagsbok nu. En Snippipedia kanske?



Till sökaren säger jag:  hoppas du fick svaren här. Annars är det bara att fråga på!

mars 10, 2012

Krossa!

Jag och min vän Viktoria har en paroll: KRRROSSA! Detta ska skrikas på bred småländska och används bäst när man är less på nåt.
Less är precis vad vi var. På vintern som inte riktigt ger sig. Så, i bästa krossaranda begav vi oss ut häromdagen till skogen för att krossa vintern och släppa fram våren.

Väl förberedda, beväpnade med en vass pinne, anlände vi till bäcken.


Mål: befria bäcken från vinterns förtryck!


Det bankades och hoppades på isen.


O se! Bäcken blev fri!


Nöjda gick vi därifrån och sa att nu får faktiskt våren skärpa till sig och sköta resten!

Så, om ni märkt av att det blivit varmare på sistone, så vet ni vilka ni ska tacka. Säger bara det.

"Vintern rasat ut bland våra fjällar, hmm hmm hmmmm hmm smälta ner o dö"

mars 09, 2012

Bad girls do it well

Bara för att det är dagen efter och för att det är fredag, så får ni den här av mig. Låten som rullar på repeat i mitt huvud. Enda sättet att få ut den är att dela med sig. Vassego!






Äh, vi tar en till, kvinnan är ju grym!


mars 08, 2012

Brandtalet

En sån här dag kräver sitt brandtal. Så, här, direkt ur hjärtat, utan finslipning, kommer det. Pass på!
Idag är internationella kvinnodagen. Dagen då det suckas och stönas extra högt, från de som inte orkar med gnälliga feminister. Intressant är att de som klagar på kampen för rättigheter är just de som själva har det bra. Att kämpa för andras rättigheter och ändra synsätt är obekvämt, för att inte säga ointressant för den som är nöjd med läget.

Idag, 8 mars är inte kvinnans dag. Kvinnor finns, och kämpar varje dag. Den här dagen handlar om att peta orättvisan i sitt fula öga! Att belysa, stanna upp lite och tänka till över det som inte stämmer. Idag, i vårt fantastiska, moderna samhälle finns det fortfarande så mycket orättvisa. Den ser vi om vi tittar upp lite bara. Vänder blicken mot annat än vårt eget. Att det finns värre saker att fokusera på än svenska kvinnors(som har det så himla bra i Sverige, och ska vara tacksamma) eviga gnäll har man hört till leda. Det kanske det finns. Men för att vi kvinnor i Sverige tycker att det banne mig är på tiden att lönerna jämnas ut gör inte oss till kalla inför andra orättvisor. Att bry sig är precis som att älska, ju mer hjärtat älskar, desto mer växer det. Bry dig om en sak, och du ska se att det underlättar att bry sig om annat. Omtanke växer. 
Den här dagen handlar inte om att trycka ner män, utan att lyfta upp kvinnor. Så ni män som känner er hotade och känner behovet att skämta bort och förlöjliga den här dagen och rättvisekampen, väx upp lite vettja!

Jämställdhet handlar om att kämpa där vi står nu, men även att uppfostra nästa generation att respektera varann. Tänka långsiktigt och inte ge upp.
Så, idag tänker jag extra mycket på de kvinnor som tystas, förtrycks och förlöjligas pga sitt kön.
Idag är ännu en vanlig dag, men en dag då jag känner lite extra kraft och pepp att stå upp för jämställdheten. Jag skryter extra mycket om de fantastiska kvinnor i min omgivning, och känner tacksamhet och ödmjukhet över alla de kvinnor som gett sina liv för att krossa orättvisor, och banat väg för mig, gjort det möjligt för mig att ta mina rättigheter för givet.
Till dessa kvinnor, historiska och nu levande säger jag: TACK!

Till mina föräldrar, som jag antar inte ens vet var genusmedvetenhet är, vill jag säga: Älskade pappa o mamma. Ni som är sådana typiska latinoföräldrar, en supermacho pappa och en superfeminin mamma. Ni gick emot allt och lärde mig och min storasyster att vi kunde göra och bli precis vad vi ville! Vi fick ert stöd vilket påhitt vi än kom med. Ni är bäst, och jag ska göra mitt bästa för att skicka det vidare. Tack!


Jag fick ett mail från Amnesty som jag delar med mig här(bild och text tillhör Amnesty International). Ta dig en minut och stöd kvinnor i Jemen.

Ha en fin Rättvisedag!


Dags att kvinnors kamp för rättigheter ger resultat
Kvinnor hade en central roll i protesterna i Jemen under förra året och kvinnorättsorganisationer har under många år bidragit till att skapa ett livfullt civilsamhälle. Den 7 oktober blev en ledande reformaktivist, Tawakkol Karman, en av tre kvinnor som fick Nobels fredspris.

Men behovet av reformer är fortfarande mycket stort. Diskrimineringen av kvinnor återspeglas i familjelagstiftningen, männens bestämmanderätt och avsaknaden av respekt för kvinnors integritet. Det möjliggör våld mot kvinnor, vilket är mycket vanligt i hemmen och hela samhället. Det finns inga särskilda lagar som skyddar kvinnor mot våld.

Kvinnor får inte gifta sig med den de vill och en del tvingas gifta sig redan som barn. När en kvinna har gift sig måste hon lyda sin man och får inte lämna hemmet utan hans tillstånd. Kvinnors vittnesmål i domstol är hälften så mycket värda som mäns.

Var med och agera och skriv under vår aktion som kräver rättigheter för kvinnorna i Jemen. 
 

Morgonbestyr

Som de flesta familjer har vi våra morgonritualer. Gemensamt är att hundarna kommer först. De ska rastas och de ska matas. Efter det skiljer det lite. Jag brukar fixa med egen frukost, medans hundarna tackar för maten. Moni(hon som alltid ser ledsen ut) ställer sig nära nära med nosen och kräver att få tacka för maten. Man kliar henne, hon grymtar lite, sen är hon nöjd och går och lägger sig nånstans. Watson(damphunden) rumstrerar. Ordentligt. Varje morgon och innan läggdags får han den där vilda blicken, och så sätter han igång. Vi har lärt oss att inte störa. Jag tror hans psykiska hälsa står och faller på dessa stunder.



mars 06, 2012

I kreativitetens klor.

Ja, kära ni... Vad gör man när en liten killes mardrömmar gör det för trångt och varmt i vår säng? Man går upp och gör om sin blogg i väntan på att tröttheten ska ta över igen.
Snyggt och tramsigt blev det. Lite som jag.
I dagsljuset kanske idén inte är lika genialisk. Men just nu är jag nöjd och suger på karamellen lite till.
Nöjdast är jag med att i bakgrunden visas Minnernas television, med tema Swingtime. Scatsång och fingerknäppning håller mig sällskap. Kära Gösta så medryckande! Jag blir alldeles skön i kroppen.
Se hela programmet HÄR, bums!

Äh, du får ett smakprov på en gång






Ja, god morgon då!

mars 01, 2012

Att lyssna med snippan

En sak som provocerar mig är när någon begränsar barn, särskilt mitt. Vi vill inte begränsa honom att göra det han vill eller känner för, pga av han råkar ha en snopp. Arvid är snart sex år, och han vet att skillnaden på killar och tjejer är enkel: killar har snopp och tjej har snippa. Men då och då kommer han med uttalande, upprepningar av saker han hört. Saker som får honom att ifrågasätta vad han kan och inte kan.

Jag och Arvid brukar lyssna på musik ihop. Idag berättade jag att jag hade en ny danslåt han ska få höra, som han kanske skulle gilla också. Då frågar han mig om det är tjejmusik? Lite paff frågar jag honom vad han menar? "Ja, är det sån musik som bara tjejer lyssnar på?"
Det är inte första gången han upprepar sånt han hört från andra. Andra saker har varit att att han måste vara stark för att han är kille, att han ska beskydda tjejer, att killar ska leka våldsamt och panga mycket, och tjejer ska leka snällt.

Så, vad svarar jag på ett sånt uttalande? Ja, jag frågade vad det är för skillnad på killar och tjejer? Han svarar att det är att tjejer har snippa och han har en snopp.
"Ja, så om det finns musik som man bara kan lyssna på med snippan, då är det ju bara tjejer som kan lyssna på den. Då kan vi kalla det för tjejmusik." Det skulle se konstigt och roligt ut, konstaterade Arvid.
Så satte vi igång låten och dansade en stund.
Båda lyssnade på musiken med öronen.

februari 28, 2012

För smart för att vara dum

Mannen slänger upp fodersäcken på huvudet och går iväg till bussen. Folk som går förbi tittar lite roat och förvånat. Hans reaktion på det är:
Jag struntar i om jag ser dum ut. Det finns dom i världen som är smartare än vad vi är.

Jag tänker: Underligt att det inte är vanligare att bära saker på huvudet här egentligen? Det är ju ganska skönt, jämfört med att gå krökt som en ostbåge, bärandes tungt på axlar.

Hellre smart än anpassad, det får bli dagens tanke.


februari 27, 2012

Återvinna smink

På tal om smink.
Jag somnar ofta med sminket på. Orka tvätta ansiktet på kvällen, liksom. Fördelen är att man dagen efter kan gå upp direkt från sängen och redan vara färdig.


 
Superfräsch och redo för nya äventyr! 

februari 24, 2012

Dagens tips

Ja, då var det dags för ännu ett av mina populära sminktips, för dig som vågar stå ut och söker det där lilla extra.

Steg 1. Applicera makeup.
Steg 2. Gå ut i och låt snöflingorna lösa upp mascaran till lagom mjuk konsistens.
Steg 3. Nys!


Färdigt!

februari 23, 2012

Efterlysning

Flunsan slog till här hemma som en slägga genom en frasvåffla. Vi hade inte en chans. Tre utslagna under en hel vecka. Sämst mår vi psykiskt, då vi fått genomleva den stora prövningen att vara instängda med varandra, en hel vecka. En socialt törstande kvinna, en aktiv man som tvingats ligga still och ett barn som ja...är ett barn. En prövning större än något annat!
Idag börjar det kännas bättre, men allt soffliggande gör kroppen stel och mör. Är det någon som vet var man beställer massagekatten? Behöver den snarast. Tack på förhand!



februari 22, 2012

Dags att banta!

Jag funderade precis på det här med fastan. Sen gick jag och och läste det HÄR inlägget på favvobloggen Karins Konstgrepp. Karin skriver om det här med att banta sig olycklig.
Bantat länge har jag nog aldrig gjort, men haft ångest över min mjuka mage, alldeles för onödigt länge! För några år sen släppte jag det helt. Inte att jag aldrig tänker på det. Men jag ser det mer som ett konstaterande, "jaha, här var jag lite tjock ja" och så klappar jag mig på magen och går vidare med livet. För jag är ganska lat, lever med en kock, tycker jag är mjuk och fin, och jag ser inte kopplingen mellan vacker och kilon, så jag kommer aldrig bli smal.
När jag släppte tanken på att smal var snygg, så kom glädjen över mig själv. Jag kunde fokusera på annat än mig själv. Det var då på tiden! Jag tvingar inte någon annan att vara tjock, och jag låter banne mig ingen annan(inte ens jag själv) tvinga mig att (försöka) vara smal.
Om vi behöver träna kroppen för att den ska må bättre, känner vi det. Kroppen säger till när den är olycklig. Vi är själva mer än nog medvetna om vad våra egna kroppar behöver. Lita på den, vettja!


Kram på dig från en glad tjockis.

februari 21, 2012

Äntligen!

Det kändes där ett tag innan idag, som att jag aldrig skulle få uppleva fettisdagens höjdpunkt. Att vänta är inte riktigt något jag gärna gör. Men idag hade jag inget val, för bullarna i affären var slut, så mannen tog sig an bakandet och när han bakar gör han det ordentligt, surdegar, fördegar, bortgöring och allt vad det heter.
I väntan på att semmelbullarna skulle bli färdiga, somnade jag på soffan. Jag vaknade efter en stund till den ljuvliga doften av nybakta bullar. Åh, det finns väl inget som luktar så gott som nybakt!
Och fina var dom med, han är en brödkonstnär, min man!



Med färdiga bullar var det inte svårt för mig att ta över projektet. Alla verkar ha olika favoritsätt att göra sina semlor på. Jag gröpte ur och blandade en del av smulorna med grädde och mandelmassa. Den goda geggan stoppade jag tillbaka och sen klickade jag på grädde. Spritsa är inget jag kan eller har tålamod med. Dessutom tycker jag det är snyggare med klickad grädde på.

Titta så fina dom blev! Ser dom goda ut? Det var dom!


Mina två män med mindre bra smak åt en halv, respektive en semla var.
Arvid: Kan jag få keso istället?
Micke: Ja, den var ok, nu har jag ätit min semla för det här året.
Hmmm.
Själv smällde jag i mig två. Resten hamnade i kylen. Kanske blir jag lite semlehungrig senare ikväll. Eller fortsätter jag på svullandet imon. Härliga tider!

Fin och flottig Fettisdag på dig!

Att vänta ihjäl sig

Vaknade med ordet SEMLOR(inte en, många!) ekandes i mitt inre...
Mitt inre skriker efter det enda som spelar roll idag. Men allt jag ser av dem just nu är...


Jag dör en smula...

februari 20, 2012

Luras bäst som luras sist?

Jag tror på en Gud, en Gud som tror på mig. Jag tror på en Jesus som dog för mig.
Sluta lura dig själv, säger den som anser sig veta bättre.
Bättre lura sig själv än andra, svarar jag. För vilket ansvar, att envisas med att få andra att sluta tro på sin Gud. Det måste vara tungt att ständigt känna behovet att styra upp andras liv. O tänk om du har fel? Oj... Då har du lurat många andra. Jag, jag lever gärna i  min "lögn", för den påverkar bara mig. Men du får nytta av den med, du som kallar mig för lögnare. Min "lögn" gör mig nämligen till en ganska tålmodig person, särskilt tålmodig med sådana som kallar mig idiot och lögnare. Tur för dig!